Hur fungerar kommunens budget?
Sorsele kommun använder en resursfördelningsmodell, den så kallade prislappsmodellen, för att fördela pengar till våra verksamheter. Det är en modell som Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram, för att ge kommuner goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi.
Vad är en prislapp?
Prislappsmodellen innebär att vi räknar fram hur mycket varje person i en viss åldersgrupp kostar i genomsnitt i Sverige, till exempel en elev i skolan eller en äldre inom äldreomsorgen, och använder det för att bestämma hur mycket pengar olika verksamheter får.
Prislappen bygger på två delar:
- Ett Sverigegenomsnitt för vad en person i en viss verksamhet, till exempel en elev eller en brukare, kostar.
- En justering för lokala och strukturella förutsättningar, till exempel glesbygdsgrad och befolkningssammansättning.
Som en del av prislappsmodellen används internhyra, vilket hjälper kommunen att anpassa lokaler efter verksamhetens behov.
Vilka verksamheter omfattas?
Prislappsmodellen gäller bara lagstadgade verksamheter, alltså det vi måste erbjuda enligt lag, som förskola och skola eller äldreomsorg. Frivilliga verksamheter, som kultur- och fritidsverksamhet, beräknas utifrån tidigare budgetramar och befolkningsförändringar.
Tekniska ramar och politiska prioriteringar
Den första beräkningen av budgeten, den tekniska ramen, är volymbaserad. Det innebär att till exempel förskolans budget beräknas genom att prislappen multipliceras med antalet barn i åldern 1–5 år. På samma sätt beräknas äldreomsorgens ram utifrån antalet äldre i kommunen. Om vi har fler barn, ökar budgeten för förskolan. Om vi har fler äldre, ökar budgeten för äldreomsorgen.
Modellen visar vad en genomsnittlig verksamhet kostar, men säger inget om vilken kvalitet eller ambitionsnivå kommunen ska hålla. Det är en politisk fråga att besluta om satsningar utöver den genomsnittliga nivån. Prislappsmodellen bestämmer alltså inte hur bra verksamheten ska vara – bara vad den brukar kosta i genomsnitt i Sverige. En verksamhet kan behöva effektivisera för att bedriva verksamheten, och om vi vill ha en högre ambitionsnivå – högre personaltäthet, fler lärare eller bättre lokaler – krävs politiska beslut om att satsa extra pengar – det kallas ”prioriteringar”.
Varför har vi prislappsmodellen?
Tidigare utgick vi från föregående års budget och gjorde små ändringar. Det kunde betyda att verksamheter som sparat pengar fick mindre pengar nästa år, och de som hade underskott fick mer. Prislappsmodellen, som vi har använt sedan 2019, är en mer rättvis och tydlig metod som istället utgår från vad olika tjänster brukar kosta i Sverige.
Vad är syftet med modellen?
- Anpassa budgeten efter befolkningen
- Fördela resurser rättvist
- Göra det tydligare vilka satsningar – prioriteringar – politikerna gör.