Frågor och svar angående skolutredningen
Innebär förslaget att skolorna i Ammarnäs och Blattnicksele läggs ned?
Nej. Skolchefen föreslår att elever från årskurs 4 ska gå på Vindelälvsskolan i Sorsele från läsåret 2027/2028. Förskoleklass till årskurs 3 skulle finnas kvar i Ammarnäs och Blattnicksele.
Det innebär att skolorna blir kvar, men med färre årskurser. Utredningen beskriver också de utmaningar som en sådan förändring skulle innebära för organisation och bemanning vid de mindre skolorna.
Social- och utbildningsutskottets förslag till beslut är att årskurs 4-6 kvarstår i Ammarnäs men att eleverna i Blattnicksele flyttas till Vindelälvsskolan i Sorsele från och med årskurs 4.
Föreslås Gargnäs förskola att läggas ned?
Skolchefen föreslår att förskolorna i Gargnäs och Blattnicksele slås samman till en gemensam förskoleverksamhet i Blattnicksele från hösten 2027. Det skulle innebära att förskoleverksamheten i Gargnäs upphör.
Båda orterna har utretts som möjliga placeringar, men skolchefen rekommenderar Blattnicksele utifrån förutsättningarna för bemanning och ekonomi.
Utredningen visar också att en sådan förändring skulle få stor påverkan på barn och familjer i Gargnäs, bland annat genom längre resor till förskolan och mer tid hemifrån. Det finns också en risk att familjer väljer förskola i en annan kommun på grund av avståndet.
Förslaget är ännu inte slutligt beslutat. Det är kommunfullmäktige som avgör om förskolorna ska slås samman och var den gemensamma verksamheten i så fall ska finnas.
Hur har barnkonventionen och barnets bästa beaktats i skolutredningen?
Barnkonventionen och barnets bästa har varit viktiga delar av utredningsarbetet, både i den ursprungliga skolutredningen som presenterades våren 2026 och i skolchefens kompletterande utredning.
Barn och elever har fått komma till tals under utredningsarbetet. I det första utredningsarbetet genomfördes dialoger med barn och elever, bland annat genom elevrådet. Barnens egna synpunkter på undervisning, trygghet, kamrater, skolresor och skolornas framtid finns dokumenterade i Tobias Thomsons rapport.
I skolchefens kompletterande utredning har de konkreta förslagen analyserats utifrån hur de kan påverka barn och elever. Här redovisas både förväntade fördelar och risker.
En viktig del av barnrättsperspektivet är att barnets bästa inte alltid innebär samma sak för varje enskilt barn som för barnen som grupp. Skolchefen lyfter uttryckligen denna svårighet i sin utredning. En förändring som bedöms förbättra förutsättningarna för utbildningen för en större grupp elever kan innebära nackdelar för enskilda barn. Därför behöver både de gemensamma förutsättningarna och individuella behov beaktas.
Utredningen uppmärksammar särskilt att en förändring kan påverka barn olika. För vissa elever kan ett skolbyte innebära nya möjligheter, medan andra kan få svårigheter med omställningen. Bland annat har det identifierats en risk för ökad skolfrånvaro hos vissa elever. Skolchefen beskriver därför behovet av individuella övergångsplaner, dialog med elever och vårdnadshavare, trygga vuxenkontakter och uppföljning om förändringarna genomförs.
De båda skolutredningarna, inklusive barnens egna synpunkter och de redovisade konsekvenserna, ingår i underlaget för den politiska behandlingen.
Har utredningen tagit hänsyn till hur orterna påverkas om förskolor eller årskurser försvinner?
Tobias Thomsons rapport redovisar synpunkter från medborgardialogerna om skolans och förskolans betydelse för orternas framtid, möjligheterna att bo kvar och förutsättningarna för inflyttning.
Skolchefens kompletterande utredning behandlar de konkreta förslagens pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenser, utifrån det uppdrag som gavs. Den innehåller däremot ingen samlad analys av hur förändringarna skulle påverka orternas långsiktiga utveckling och attraktivitet.
Har det samiska perspektivet tagits upp i skolutredningen?
Ja. I den ursprungliga utredningen, som genomfördes av Tobias Thomson och presenterades våren 2026, ingick en särskild dialog med samiska vårdnadshavare. Det samiska perspektivet lyftes också vid medborgardialogen i Ammarnäs.
Bland annat diskuterades skolans betydelse för samiska barns språk, identitet och närhet till renskötseln, möjligheterna att kombinera skolgång med renskötsel samt behovet av att stärka det samiska perspektivet i kommunens utbildningsverksamheter.
Tobias Thomson redovisar synpunkterna i sin rapport och lyfter behovet av att kommunen fortsätter att behandla dessa frågor.
Skolchefens kompletterande utredning har ett mer avgränsat uppdrag: att fördjupa ett antal konkreta förslag från den ursprungliga rapporten och redovisa deras pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenser. De samiska perspektiven behandlas därför inte särskilt i den kompletterande utredningen, men finns dokumenterade i den ursprungliga utredningen som ingår i det samlade beslutsunderlaget.
Har det genomförts någon konsultation enligt konsultationsordningen?
Nej, någon formell konsultation har inte genomförts. Kommunen skickade den 27 oktober 2025 ut en konsultationsförfrågan till berörda samiska företrädare. De som svarade avböjde konsultation, och övriga tillfrågade inkom inte med något svar inom den angivna tidsfristen. Någon konsultation kom därför inte till stånd.
Inom ramen för den ursprungliga skolutredningen genomfördes däremot en särskild dialog med samiska vårdnadshavare. De synpunkter som framkom finns dokumenterade i Tobias Thomsons rapport från våren 2026 som är en del av beslutsunderlaget.
Hur skulle förändringen påverka elevernas skolresor?
För elever som börjar resa till Vindelälvsskolan från årskurs 4 skulle skoldagen innebära längre resor. Restiden mellan Ammarnäs och Sorsele är cirka 70 minuter och mellan Blattnicksele och Sorsele cirka 20 minuter. För elever som bor utanför dessa orter kan resorna bli längre.
Utredningen tar upp möjligheterna att anpassa skolskjutsar och scheman för att begränsa den tid eleverna behöver vara hemifrån. Exakt hur skolresorna skulle organiseras behöver planeras om förändringen beslutas.
Varför genomförs en utredning om framtidens skola?
Sorsele kommun har låtit genomföra en risk- och konsekvensanalys av förskolans och grundskolans framtida organisation, på uppdrag av det politiska styret. Bakgrunden är ett minskande elevunderlag och behovet av att långsiktigt säkerställa en fungerande och likvärdig verksamhet utifrån kommunens förutsättningar.
Vad får de nya regelverken för elevhälsan för konsekvenser för kommunen och eleverna?
Nuvarande regering har beslutat om en utredning om bland annat elevhälsans uppdrag och vilka professioner som ska ingå. Beslut om utredningens förslag ska antas beräknas fattas under 2027.
Förslagen innebär att elevhälsans uppdrag breddas. Elevhälsan ska inte bara stödja elevernas möjligheter att nå utbildningens mål, utan även skapa förutsättningar för deras lärande, hälsa och utveckling. För eleverna innebär förslagen en mer likvärdig och tillgänglig elevhälsa. Elever ska regelbundet ha tillgång till elevhälsans olika professioner och inom en viss tid kunna få en första bedömning av lättare fysiska eller psykiska vårdbehov.
För Sorsele kommun kommer framför allt kraven på tillgänglighet att påverka elevhälsans organisation. Elevhälsan ska dimensioneras efter varje skolenhets behov, och flera av professionerna behöver finnas på plats i skolans lokaler med viss regelbundenhet, enligt förslaget minst en gång i veckan. Kommunen behöver även utveckla samverkan med regionens hälso- och sjukvård och inrätta en samordnande funktion för elever som behöver stöd från flera aktörer.
Vad har hänt i ärendet?
I mars 2025 presenterade skolchef för kommunstyrelsen hur prognosen för barnantal i förskola och skola ser ut fram till läsåret 30/31 ser ut, för att medvetandegöra politikerna i kommunen och möjliggöra diskussioner i ett tidigt skede om hur förskola och grundskola ska bedrivas om 4-5 år. Skolchef fick då i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda frågan. Till hjälp anlitades skolutredaren Tobias Thomson.
Som en del av utredningen genomfördes dialoger under hösten och vintern 2025/2026 som en del av underlagen för rapporten. Rapporten presenterades för kommunstyrelsen den 14 april tillsammans med konkreta förslag om hur man skulle gå vidare.
Kommunstyrelsen gav skolchef i uppdrag att utreda fyra av förslagen vidare. Dessa har nu utretts och resultatet av den utredningen, tillsammans med förslag till beslut, presenterades för social- och utbildningsutskottet den 11 november 2026.