Om du är orolig för ett barn

Att göra en orosanmälan betyder att du delar din oro med socialtjänsten, så att de kan ta reda på hur barnet har det. Det betyder inte att du anklagar någon eller att barnet automatiskt tas om hand. Socialtjänsten gör alltid en bedömning av situationen och avgör om familjen behöver stöd. För de allra flesta är den stöden och hjälpen frivillig. 

Så gör du en orosanmälan

Du kan göra en orosanmälan via vår e-tjänst eller genom att ringa oss. Känner du dig osäker kan du prata med en socialsekreterare först och få rådgivning.

Telefon: 0952-140 00
E-tjänst: Orosanmälan - misstanke om att ett barn eller vuxen far illa - Sorsele kommun

Om det är bråttom

Om ett barn är i akut fara, ring 112. Polisen kan snabbt ingripa och är skyldig att informera socialtjänsten.

Vad innebär en orosanmälan?

När socialtjänsten får en orosanmälan gör vi först en bedömning av hur brådskande situationen är. Om det verkar finnas oro som behöver utredas, tar vi kontakt med barnet och vårdnadshavarna.

En utredning handlar om att förstå hur barnet har det. Vi pratar med både barnet, föräldrarna och ibland andra som känner familjen, till exempel skola eller förskola. I många fall leder en anmälan till att familjen får råd, stöd eller hjälp i samförstånd med socialtjänsten. 

Endast i de fall där barnet riskerar att fara allvarligt illa och vårdnadshavarna motsätter sig stöd kan det bli aktuellt med vård enligt lagen om vård av unga, LVU. Det är ovanligt och ses alltid som en sista utväg. 

Målet är alltid att barnet ska få det tryggt och att familjen ska få hjälp att förändra det som inte fungerar.

Vad händer efter en orosanmälan?

Socialtjänsten tar emot alla orosanmälningar och gör först en bedömning av hur brådskande situationen är. Om det behövs startas en utredning där vi pratar med barnet, vårdnadshavarna och ibland andra som känner barnet.

Du kan inte själv bestämma vad som ska hända efter att du anmält, men du kan känna dig trygg i att socialtjänsten har ansvar för att utreda och agera.

Det är viktigt att anmäla

Barn berättar sällan själva om de far illa. Det kan bero på rädsla, lojalitet eller att de inte vet vart de ska vända sig. Därför behöver vuxna reagera om de misstänker att ett barn inte har det bra. Din oro kan vara det som gör att ett barn får skydd och möjlighet till en tryggare vardag.

Kan jag vara anonym?

Privatpersoner kan välja att vara anonyma. Om du lämnar namn, adress, telefonnummer eller e-postadress räknas du däremot inte som anonym.

Om du arbetar i verksamheter som möter barn, till exempel skola, förskola, sjukvård eller socialtjänst, har du lagstadgad anmälningsskyldighet. Då ska du anmäla när du misstänker att ett barn behöver skydd eller stöd, och du kan inte vara anonym.

Sekretess och skydd för den som anmäler

Alla uppgifter som lämnas till socialtjänsten hanteras med sekretess. Om det finns risk att den som anmält kan utsättas för hot eller trakasserier kan socialtjänsten pröva om sekretesskydd ska gälla för uppgifterna.

Tecken på att ett barn kan fara illa

Exempel på tecken kan vara att barnet verkar nedstämt, oroligt eller argt, drar sig undan, har svårt med kamrater, har sömnproblem eller koncentrationssvårigheter, får svårt i skolan eller ofta klagar på ont i magen eller huvudet.

Du behöver inte vara säker på vad som ligger bakom och du kan rådgöra med en socialsekreterare innan du anmäler.