Till innehåll

Våld i nära relationer

Du som lever i en situation med kränkningar, hot och våld kan få hjälp. Det kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det kan också vara att du blir tvingad instängd eller att någon är hos dig utan att du vill det. I Sorsele kommun tar du kontakt med socialtjänsten (0952-140 00) eller polisen för att få stöd och hjälp.

Vid akuta och brådskande situationer, ring 112.

Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem och det är aldrig den utsattes fel. Både den som utsätts för våld och den som utövar våld kan få stöd och hjälp.

Våldet är alltid en kränkning av de utsattas mänskliga rättigheter. Våld i nära relationer drabbar kvinnor, män och transpersoner i alla åldrar. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser och nationaliteter samt heterosexuella såväl som i homo- och bisexuella relationer. Finns det barn i familjen så drabbar även våldet dem, de får inte den trygga uppväxt de har rätt till och de förlorar även rätten till sina föräldrar.

Våldsutövarna kan vara partners, föräldrar, barn, vårdgivare eller andra närstående. Ibland är det flera personer som utövar kontroll och våld. Våldet kan bestå av slag, knuffar och sparkar, verbala hot och kränkningar, sexuella övergrepp eller ekonomiskt utnyttjande. Det kan också handla om att vägras omvårdnad, som att få hjälp att ta mediciner eller använda hjälpmedel.

Vad är våld i nära relation?

Våld är utövande av makt och kontroll. En nära relation är en relation där det finns känslomässiga band och en förväntan på förtroende. Det kan handla om såväl en partner som föräldrar, syskon, barn eller andra släktningar. Det kan även gälla andra personer som man har eller haft en nära och förtroendefull relation till. Varje fall bedöms utifrån sina förutsättningar.

När en person använder våld mot sin partner är det för att få makt och kontroll över henne eller honom. Det är vanligt att den person som utövar våld försöker styra och kontrollera sin partner innan den börjar slå. Så småningom flyttas gränsen för vad som är accepterat i en relation. Processen har en nedbrytande effekt och normalisering uppstår vilket gör att många utsatta ändå lever kvar i relationen under lång tid. Normaliseringen innebär att den utsatte inte längre vet vad som är rätt och fel. Det som från början kanske yttrade sig som en hotfull blick, straffande tystnad eller en elak kommentar utvecklas gradvis. Det kan leda till olagliga handlingar som sexuella övergrepp, slag och sparkar, stryptag och inlåsning.

Psykologen Per Isdals definition av våld:

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill. 

Isdals definition täcker in alla former av övergrepp när det gäller våld i nära relationer som till exempel fysiska, psykiska, verbala, sexuella, ekonomiska, materiella och själsliga övergrepp samt försummelse. Begreppet omfattar även kvinnors våld mot män, våld i samkönade relationer samt våld inom syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer.

  • Fysiskt våld: knuffar, slag, sparkar, luggningar, allt som gör ont i kroppen.
  • Psykiskt våld: hånfulla kommentarer, försök att styra och bestämma över den andres liv, påtvingad isolering, elakheter etc. Våld mot husdjur.
  • Sexuellt våld: alla sexuella handlingar som sker mot någons vilja, gäller även att tvingas titta på när andra har sex, se på porrfilm och så vidare, om det inte sker frivilligt.
  • Materiellt våld: att någon slår sönder saker i hemmet, eller gör sönder väggar, dörrar etc.
  • Ekonomiskt våld: att till exempel tvingas ta ansvar för ekonomin utan att få tillräcklig insyn, att någon beställer saker i ens namn som man sedan tvingas att betala, att helt ställas utan pengar.
  • Latent våld: att det är en hotfull stämning, exv. att visa knytnäven, ”hotet hänger i luften” utan att vara uttalat. Passivt aggressiv.

Vill du veta mer?

Stöd till dig som är våldsutsatt, anhörig eller våldsutövare – Jämställdhetsmyndigheten (jamstalldhetsmyndigheten.se)

Senast uppdaterad den 5 juli 2021